Den nya våldtäktslagen enligt föreliggande lagrådsremiss

6 kap.

1 § Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomför ett samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två år och högst sex år.

En person kan aldrig anses delta frivilligt om

1. deltagandet är en följd av misshandel, annat våld eller hot om brottslig gärning, hot om att åtala eller ange någon annan för brott eller hot om att lämna ett menligt meddelande om någon annan,

2. gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada, psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation, eller

3. gärningsmannen förmår personen att delta genom att allvarligt missbruka att personen står i beroendeställning till gärningsmannen.

Är brottet med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, döms för våldtäkt till fängelse i högst fyra år.

Är brott som avses i första stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse i lägst fem och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot som varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.

1a § Den som begår en gärning som avses i 1 § och är grovt oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, döms för oaktsam våldtäkt till fängelse i högst fyra år.

Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.

2§ Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomför en annan sexuell handling än som avses i 1 §, döms för sexuellt övergrepp till fängelse i högst två år.

I fråga om när en person aldrig kan anses delta frivilligt gäller vad som sägs i 1 § första stycket andra meningen.

Är brottet att anse som grovt, döms för grovt sexuellt övergrepp till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot som varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.

3 § Den som begår en gärning som avses i 2 § och är grovt oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, döms för oaktsamt sexuellt övergrepp till fängelse i högst fyra år.
Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.

4 § Den som, med ett barn under femton år, genomför ett samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två och högst sex år.

Detsamma gäller den som begår en gärning som avses i första stycket mot ett barn som fyllt femton men inte arton år och som är avkomling till gärningsmannen eller står under fostran av eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen, eller för vars vård eller tillsyn gärningsmannen ska svara på grund av en myndighets beslut.

Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt mot barn till fängelse i lägst fem och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot om brottslig gärning eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.

5 § Är ett brott som avses i 4 § första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, döms för sexuellt utnyttjande av barn till fängelse i högst fyra år.

6 § Den som, med ett barn under femton år eller med ett barn som fyllt femton men inte arton år och som gärningsmannen står i ett sådant förhållande till som avses i 4 § andra stycket, genomför en annan sexuell handling än som avses i 4 och 5 §§, döms för sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i högst två år.

Är brottet grovt, döms för grovt sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen är närstående till barnet eller i övrigt utnyttjat sin ställning eller missbrukat ett särskilt förtroende eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om brottet med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet.

13 § Till ansvar som i detta kapitel är föreskrivet för en gärning som begås mot någon under en viss ålder ska dömas även den som inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte uppnått den åldern.

Annonser

1 kommentar

Filed under politik

Arbetslösheten i Sverige 1969 till 2008

SwedishRateOfUnemployment

Lämna en kommentar

2015-11-15 · 17:02

Att prata med Jante

Jante tror eller vill låta det framstå som om han är allvetande, ofelbar och osårbar. Han vill inte bekräfta andra människors kompetens.

Du säger något Jante vet.

Jante påpekar att han redan vet detta och klagar på dig för att du sagt något han redan vet.

Du säger något Jante inte vet.

Jante förklarar hur fel det är att veta något om detta och klagar på dig för att du berättar om saker som inte är värda att veta.

Det finns inget du kan säga till Jante som han inte antingen säger sig redan kunna eller tycker inte är värt att veta.

Oavsett vad du säger till Jante klagar han på det du sagt.

Det finns inget sätt att nå Jante med någon information.

1 kommentar

Filed under politik

Kommer den nyanställde att ha fullt upp med att byta blöjor?

Analys av argumenten ”De är så duktiga” och ”De kan det senaste” som används vid anställning av unga.

De är så duktiga.

Det här argumentet används för att anställa människor som kommer direkt från någon yrkesutbildning eller högskoleutbildning med inriktning mot arbeten som matchar den tjänst som skall tillsättas. De framställs som oerhört duktiga. Är de då så duktiga?

Det behövs 7 år eller 10 000 timmar för att bli duktig på något? Den nyutbildade har vanligtvis bara gjort ett antal laborationer, möjligen några månaders praktiktjänstgöring? Han behöver ytterligare runt 6.5 års träning för att bli duktig? Många behöver träning under handledning i ett år eller två innan de ens börjar producera?

Det är också känt att några år tidigare när de gick ut gymnasiet var de flesta av ungdomarna inte alls speciellt duktiga? Lärarna på högskolan klagar på att ungdomarna inte förstår lektioner de håller på svenska? Detta gäller även svenskfödda elever. De är påtagligt dåliga vad gäller basala saker som att läsa, skriva och räkna. Hur har de lyckats bli så oerhört duktiga under några år på en högskola?

De som vill få in sina unga telningar underhåller denna fördom?

De kan det senaste.

Det här argumentet används också flitigt för att anställa unga. De framställs som kunniga i senaste teknologin. Äldre framställs som gamla stofiler som inte hängt med på det senaste och som  därför inte kan anställas.

Vad är det då de unga kan? Möjligen har många unga senaste mobilen och kläder av senaste mode, men kan de verkligen speciellt mycket om de teknologier som används i företaget? Var det inte bland annat dessa som det enligt ovan tar 7 år att lära sig? Visst kan en del elever ha lärt sig något i sin teoriutbildning, men hur stor nytta har företaget av denna teoriutbildning när något skall  göras praktiskt av någon med liten erfarenhet?

Låt oss också tänka lite framåt. Hur lång tid tar det innan den nyanställde gifter sig, skaffar villa, bil och barn? Hur hektiska är de år som ligger framför den nyanställde? Kommer han att hinna hänga med då eller kommer han att ha fullt upp med att byta blöjor?

De som vill få in sina unga telningar underhåller denna fördom?

Lämna en kommentar

Filed under politik

Jantechefen tar skydd

Jantechefen tror eller vill låta det framstå som om han är allvetande, ofelbar och osårbar. Han vill inte bekräfta andra människors kompetens. Om han försöker samarbeta med dig berättar du saker han inte vet, ställer frågor han inte kan svara på och förklarar bristerna i hans resonemang. Detta tycker jantechefen är ytterligt obehagligt. Han är ju den som är allvetande, ofelbar och osårbar. Han är den som skall leda. Ingen annan skall kunna påverka honom. För att undvika dessa obehagliga situationer styr jantechefen samtalet stenhårt. Du får inte ställa några frågor. Om du ställer några svarar han inte eller skäller ut dig för att du avbryter honom. Om han låter dig prata tar han sedan ingen notis om vad du sagt. När han pratar sker det genom ordergivning.

Eftersom ni måste samarbeta om komplexa saker fungerar det inte med envägskommunikation. Det blir omöjligt för dig att göra någon nytta. Han anklagar dig för bristande produktivitet. Försöker du diskutera er relation låtsas han vara helt oförstående, anklagar dig för bristande samarbetsförmåga och säger upp dig.

Sökord: jante jantelagen en flykting korsar sitt spår aksel sandemose psykologi socialpsykologi sociologi social kognition kognition konkurrera konkurrens makt angripa angrepp maktkamp psykologiska spel grupp-psykologi gruppdynamik social hierarki makthierarki status arbetspsykologi organisationspsykologi chef ledare anställd underställd underordnad auktoritär mobba mobbing mobbare mobb förtryck grupproller sadism sadist förslag förbättringsförslag förändringsarbete motivation motivera motivationsfaktor engagemang engagerade och motiverade medarbetare hackman oldham job characteristics model uppsägning uppsägningar avsked silkessnöre godtyckliga uppsägningar revir

Lämna en kommentar

Filed under politik

Vad är Linje 17?

Linje 17 har framställts som en lokal förening inriktad på att hindra ”nazister” åka tunnelbanelinje 17, men vad är egentligen Linje 17? Av denna webbsida framgår att Linje 17 är en del av Forix, en landsomfattande organisation. Vad är då Forix? Forix betyder Förorternas Riksdag, en ”ungdomsriksdag och ett politiskt forum för unga förortsbor med stora idéer men små resurser” enligt deras hemsida. Huvudman för Forix är  Ibn Rushd studieförbund, finansiär är allmänna arvsfonden. Andra organisationer bakom Forix är Sveriges unga muslimer(SUM), och New Moon Kulturorganisation, en invandrarorganisation.

Vad är IBN Rushd Studieförbund? IBN Rushd studieförbund har som målsättning ”att islam ska vara en självklar del av Sverige” enligt deras hemsida. Bakom IBN Rushd Studieförbund finns två stora organisationer, den internationella Islamic Relief och Islamiska Förbundet i Sverige.

Islamic Relief är enligt denna sida en av Muslimska brödraskapets organisationer.

Islamiska Förbundet i Sverige(IFIS) tror jag vi kopplade till Muslimska brödraskapet i samband med att deras ordförande Omar Mustafa uteslöts ur socialdemokraternas partistyrelse eftersom Muslimska brödraskapets politiska värderingar inte ansågs överensstämma med socialdemokratins.

Här kan vi se att IFIS har en relation till Federation of Islamic Organisations in Europe. Enligt denna sida är det en paraplyorganisation för Muslimska brödraskapet i Europa.

Min förståelse är att Muslimska brödraskapet företräder en form av politisk islam som bara har stöd av en del muslimer och som är väldigt hatad av många, såväl muslimer som icke-muslimer. Jag är inte alls negativ till Islam eller till muslimer. Många har flytt till Sverige efter att Muslimska brödraskapet tagit över deras hemländer, tvingat dem bära slöja, infört sharialagar och förtryckt kristna.

38 kommentarer

Filed under politik

Jantelagen och skrytsamhet

Det hävdas ibland att Jantelagen är avskaffad eftersom människor vågar skryta vitt och brett om sin egen duktighet. Jag menar att det i stället betyder att Jantelagen är stark, eftersom skrytsamheten innebär att den skrytsamme inom sig rabblar Jantelagen mot sin omgivning:

-Du skall inte tro att du kan något.

Och dess motsats:

-Jag är MINSANN den som vet bäst.

Eller sammanhängande:

-Jag är MINSANN den som vet bäst. Du skall inte tro att du kan något.

Ofta med fortsättningen:

Om du kan något jag inte kan är det något jag inte har nytta av att veta.

Det är bara så att meningen ”Jag är minsann den som vet bäst” utelämnas ur samtalet, medan resten framgår.

1 kommentar

Filed under politik