Tag Archives: personaladministration

Kommer den nyanställde att ha fullt upp med att byta blöjor?

Analys av argumenten ”De är så duktiga” och ”De kan det senaste” som används vid anställning av unga.

De är så duktiga.

Det här argumentet används för att anställa människor som kommer direkt från någon yrkesutbildning eller högskoleutbildning med inriktning mot arbeten som matchar den tjänst som skall tillsättas. De framställs som oerhört duktiga. Är de då så duktiga?

Det behövs 7 år eller 10 000 timmar för att bli duktig på något? Den nyutbildade har vanligtvis bara gjort ett antal laborationer, möjligen några månaders praktiktjänstgöring? Han behöver ytterligare runt 6.5 års träning för att bli duktig? Många behöver träning under handledning i ett år eller två innan de ens börjar producera?

Det är också känt att några år tidigare när de gick ut gymnasiet var de flesta av ungdomarna inte alls speciellt duktiga? Lärarna på högskolan klagar på att ungdomarna inte förstår lektioner de håller på svenska? Detta gäller även svenskfödda elever. De är påtagligt dåliga vad gäller basala saker som att läsa, skriva och räkna. Hur har de lyckats bli så oerhört duktiga under några år på en högskola?

De som vill få in sina unga telningar underhåller denna fördom?

De kan det senaste.

Det här argumentet används också flitigt för att anställa unga. De framställs som kunniga i senaste teknologin. Äldre framställs som gamla stofiler som inte hängt med på det senaste och som  därför inte kan anställas.

Vad är det då de unga kan? Möjligen har många unga senaste mobilen och kläder av senaste mode, men kan de verkligen speciellt mycket om de teknologier som används i företaget? Var det inte bland annat dessa som det enligt ovan tar 7 år att lära sig? Visst kan en del elever ha lärt sig något i sin teoriutbildning, men hur stor nytta har företaget av denna teoriutbildning när något skall  göras praktiskt av någon med liten erfarenhet?

Låt oss också tänka lite framåt. Hur lång tid tar det innan den nyanställde gifter sig, skaffar villa, bil och barn? Hur hektiska är de år som ligger framför den nyanställde? Kommer han att hinna hänga med då eller kommer han att ha fullt upp med att byta blöjor?

De som vill få in sina unga telningar underhåller denna fördom?

Lämna en kommentar

Filed under politik

En gåta…

Vem är det som avviker i gruppen inköpare, personalman, försäljare ?

Svar: Personalmannen. Han sorterar bort personer av skäl som att de kan mer än som behövs för tjänsten, inte är mellan 25 och 30 år eller att de har utländskt efternamn, utan att ta reda på om de kan vara värda miljarder för företaget. Både säljaren och inköparen tar chansen att tjäna miljarder åt sitt företag.

Lämna en kommentar

Filed under politik

Personalassistentens roll

Flera starka konflikter ligger i personalassistentens roll. Gör de att en personalassistent sällan eller aldrig handlar utifrån företagets intresse av vinstoptimering?

Personalassistentens roll i anställningsprocessen är oftast att utifrån sina kunskaper avråda eller tillstyrka anställning. Hon förväntas tillstyrka anställning av duktiga, avråda anställning av mindre duktiga. Psykologisk vetenskap säger att människor normalt agerar tvärtom. De vill hjälpa och upphöja mindre duktiga, hindra och förstöra för mer duktiga. I detta verkar ligga en stark konflikt. Frågan är då om personalassistenten gör som hon själv vill eller vad jobbet kräver. Risken är att den som gör vad jobbet kräver kommer att uppleva det som starkt otillfredsställande och söka sig ett annat jobb, samt att den som gör som hon själv vill kommer att stanna kvar i yrket och motiveras av makten att hindra duktiga människor och hjälpa mindre duktiga.

Vid en anställning finns det ofta starka krafter som vill agera mot företagets intresse att vinstmaximera. Maktkamp och privatekonomiska intressen av att vänner och släktingar anställs är några. Det är risk att en personalassistent som enbart vill se till företagets vinstintresse snabbt manövreras ut till förmån för en som är mer känslig för vad de som bestämmer om anställningen vill personligen.

Gör dessa konflikter i personalassistenten roll att hon sällan eller aldrig handlar utifrån företagets intresse av vinstoptimering?

Lämna en kommentar

Filed under politik

Arbetslöshetsproblematiken

Funderingar runt orsaker till arbetslösheten i Sverige.

Jag tror att vi i Sverige har en stor och ökande strukturarbetslöshet, att många människor inte har en aktuell yrkesutbildning de kan få jobb på. Jag tror att problemet löses genom möjligheter att skaffa sig nya yrkesutbildningar under livet, samt genom förbättrade möjligheter att utbilda sig till något som verkligen ger jobb.

Jag tror att vi i Sverige fortfarande har viss trögrörlighet i lönerna som gör att arbetslösheten kan öka i onödan vid tillfälligt minskad efterfrågan i en bransch. Jag tror också att olika typer av minimilöner skapar arbetslöshet hos en begränsad grupp lågutbildade eller lågpresterande.

Jag tror att vi i Sverige sannolikt har en dåligt fungerande arbetsmarknad vad gäller förmågan att matcha kompetens med lediga arbeten, beroende på att vi saknar forskning inom rekrytering och att våra utbildningar inom området därför är eländiga. Många rekryterare är dessutom outbildade och påfallande inkompetenta. Arbetsförmedlingen förmedlar en liten andel av jobben och att sälja arbetsförmedlingstjänster till privatpersoner är förbjudet.

Jag tror att vi i Sverige har en Jantelagsproblematik. De människor som har makten att bestämma vilka som skall anställas anstränger sig för att anställa personer som är tillräckligt dåliga för att aldrig kunna konkurrera med dem själva eller gå om dem i karriären, kanske skall de dessutom inte ens våga kritisera. Duktiga personer, i huvudsak definierade som människor över 40, får svårt att få jobb.

Jag tror att vi i Sverige har utbredda fördomar om psykiatriska diagnoser och vad de innebär för arbetsförmågan. Samtidigt är psykiatriska diagnoser personer fått nästan alltid kända av deras omgivning eftersom de inte hemlighålls i skolorna. Vi har en ökad mängd psykatriska diagnoser, ofta för tillstånd vi knapps vet vad det är. En stor mängd människor har luddiga psykiatriska diagnoser och jag tror de har svårt att få jobb, oftast helt i onödan.

Jag upplever att flera regeringar i Sverige har gett arbetslösa skulden för arbetslösheten eftersom de själva inte vill erkänna sitt ansvar. Denna syndabocksprocess har gjort många arga på de arbetslösa. De anses antingen vara odugliga, eller arbetsovilliga. Denna skuldbelastning gör att det är i stort sett omöjligt för dem att få jobb, oavsett kvalifikationer och förmåga. De trakasseras dessutom så mycket i samhället att de får en livssistuation som gör att de ofta snabbt bryts ner.

Jag tror att vi i Sverige på många arbetsplatser har en eländig psykosocial arbetsmiljö med fri mobbing och en dålig flexibilitet i val av arbetstid och arbetstakt som gör att många i onödan är sjukskrivna för att de inte klarar de krav som ställs.

Jag upplever också att de unga är väldigt duktiga och vältränade mobbare. En fråga jag funderar på är om detta är en bidragande orsak till den upplevda åldersdiskrimineringen. Kan de äldre, vana vid vänligt samarbete med sin omgivning, inte hävda sig när ungdomarna slår sig ihop i mobbande gäng och roar sig med att mobba ut alla över dem på statusstegen? Se Flugornas herre-experimentet och Stridsenheten.

1 kommentar

Filed under politik

Arbetslös på grund av Jante

Exempel på människor som kan gå arbetslösa i Sverige, och där det är svårt att se någon annan anledning än att de har svårt att få anställning för att de är duktiga.

  • Ung söt tjej som doktorerat i statsvetenskap. Begår självmord efter 5 års arbetslöshet.
  • Kvinna runt 40. civ.ek. Direktör i multinationellt företag med ansvar för marknadskommunikation i hela världen. Långtidsarbetslös.
  • Konstruktionschef mekanik för några av våra viktigaste industriprodukter. Långtidsarbetslös. Praktiserar som elevassistent på en skola.
  • Lobbyist i Bryssel för stort multinationellt teknikföretag.
  • Projektledare med lång erfarenhet från stort datakonsultbolag. Nu lågavlönat datajobb inom försvaret.
  • Stjärnsäljare på Ericsson. Nu långtidsarbetslös.
  • Försäljningschef på IBM. Nu på lågavlönat VD-jobb.
  • Kontoansvarig för storkunder på IBM.
  • Datasäkerhetsansvarig på större företag. Långtidsarbetslös.
  • EU-lobbyist för Ericsson i Bryssel.
  • Telekomanalytiker, civ.ing. civ.ek. Långtidsarbetslös.
  • Teknisk doktor inom datasystemutveckling. Industriforskare.
  • Ytterligare en teknisk doktor inom datasystemutveckling.
  • Systemutvecklare som skrivit ett datasystem och sålt till alla stora flygbolag i världen.
  • Ung teknisk doktor på plastteknik. Nu grundskollärare.
  • Teknologie lic. i kemi. Expert på farliga transporter. Nu sedan 4 år konsult i norsk oljeindustri.
  • Ytterligare en ung doktor i kemi. Nu säljare på småföretag.
  • Direktör på storföretag med ansvar för datainköp.
  • Ung man, civ.ing data KTH. Tekniskt och administrativt ansvar på operativ nivå i stort telekomföretag. Nu grundskollärare.
  • Civ.ing. M, VD på mindre teknikföretag. 7 års arbetslöshet.
  • Expert på smalt område inom elektronikkonstruktion. Har nu varit konsult på Ericsson i 2 år.
  • Erfaren elektronikkonstruktör.
  • Avdelningschef mekanisk konstruktion (30 man) från Ericsson, runt 40.

Detta är bara några exempel av en mängd duktiga och välutbildade arbetslösa jag träffat. Kortfattat är min slutsats att duktiga får inte anställning. Många når kompetensglastaket när de är runt 40 och har fått lång erfarenhet av något. Vissa är helt enkelt för duktiga från början. För högre tjänster tillåts något högre kompetens och därmed längre erfarenhet.

Den som är för duktig för att få anställning kan ibland få konsultuppdrag. De konkurrerar dock med företag, och klarar i allmänhet bara den konkurrensen i högkonjunktur. I lågkonjunktur är de arbetslösa igen. Företagen de konkurrerar med kan ha tekniskt hög kompetens och ha doktorer och erfarna anställda, men anställer bara unga oerfarna, men kanske välutbildade personer. Duktiga erfarna personer får alltså inte jobb där.

En lösning kan vara att hitta en marknadsnisch där man kan konkurrera med ett eget företag, men samhället ställer upp stora hinder för detta.

Många människor upprätthåller sin trygghet genom att försöka inbilla sig att onda saker bara händer dåliga människor. Att de själva är goda och att inget ont därför kan hända dem.

Min syn är att onda saker även händer goda människor. Onda saker kan hända även Dig. Jag är övertygad om att det i de flesta fall inte är något fel på de människor jag nämnt. De har gjort ett suveränt jobb och om de får en ny anställning gör de ett suveränt jobb igen. Problemet är att de vinner över sin omgivning och passerar dem i karriären. Därför vill omgivningen knuffa ut dem eller undvika att släppa in dem. De får inte jobb därför att de är bättre på något sätt än någon i gruppen som bestämmer om anställningen och denne eller dessa försöker hindra att någon går om dem i kampen om högre status och bättre tjänster.

Sökord: akademikerarbetslöshet högutbildade erfarna kunniga stora kunskaper stora färdigheter hög kompetens Jantelagen Aksel Sandemose En flykting korsar sitt spår konkurrens mobba mobbing utstött utstötning utstötningsmekanismer utanförskap gruppsykologi gruppdynamik

21 kommentarer

Filed under politik

Den svenska gulagarkipelagen

Arbetsförmedlingen, försäkringskassan och socialkontoren hindrar försäkringstagarna att studera, praktisera eller starta eget när de har bidrag. De flesta saknar möjlighet att gå ur försäkringssystemet för att hålla sig uppdaterade i sitt yrke, skaffa sig en yrkesutbildning eller starta eget.

Människor i arbete skräms av risken för ett liv i utanförskap och undviker dem som har ett sådant liv för att inte själva dras in genom negativt tänkande. De inbillar sig att de själva är duktiga och att det är fel på dem i utanförskap för att själva känna sig trygga i förvissningen att det inte kan hända dem. Läs mer

2 kommentarer

Filed under politik

Konsten att undvika att anställa

Konsten att undvika att anställa arbetslösa

  1. Antag att alla arbetslösa är dåliga. Diskriminera dem gärna genom att behandla dem direkt nedlåtande i likhet med ca 30% av befolkningen.
  2. Om den arbetssökande visar någon typ av svaghet, antag då att Du sett toppen av det isberg som är anledningen till att han är arbetslös. Läs mer

Lämna en kommentar

Filed under politik