Etikettarkiv: nationalekonomi
Den goda arbetslösheten som sänker och höjer lönerna
De två stora maktgrupperna i svensk politik, politikerna och facket, vill båda hålla uppe arbetslösheten, men av diametralt motsatta skäl. Ingen av grupperna når sitt mål genom den höga arbetslösheten.
Den officiella sanningen är att alla partier vill sänka arbetslösheten. Ändå gör inget parti något för att sänka arbetslösheten. När man pressar politikerna kommer sanningen fram – de anser att arbetslösheten behövs för att hålla nere lönerna och därmed inflationen. Men fackföreningarna, varför agerar inte de kraftfullt för sina arbetslösa medlemmar? Jo, fackföreningarna vill minska tillgången på arbetskraft för att hålla uppe lönerna. Vi har alltså två politiskt starka grupper som egentligen båda vill hålla uppe arbetslösheten och som båda säger att de vill sänka den. Det lustiga är ju nu att dessa grupper har diametralt motsatta mål med att upprätthålla en hög arbetslöshet. Politikerna vill hålla nere lönerna, fackföreningarna vill hålla dem uppe. Är samma arbetslöshet effektiv både för att hålla nere lönerna och för att hålla dem uppe ? Håller arbetslösheten uppe lönerna, håller den dem nere, eller påverkar den kanske inte ens lönerna?
Metoden för att hålla arbetslösheten uppe är ju den metod som historiskt skapades för att hålla uppe kollektivavtalen. Arbetslösa medlemmar skulle hindras att utbjuda sitt arbete under kollektivavtalen genom att erbjudas en solidarisk ersättning. Metoden har sedan utvecklats till att man hindrar arbetslösa att ta jobb under kollektivavtalen utan att ge dem solidarisk ersättning. Den går alltså ut på att hindra arbetslösa att få jobb. De skall låsas in i arbetslöshet. Historiskt fanns det sedan en metod att via arbetsmarknadsutbildning och aktiv arbetsförmedling successivt släppa ut dem när arbetslösheten sjönk. Denna metod har avskaffats.
Hindren består i förbud för att studera, praktisera och starta eget. De skall inte kunna upprätthålla sin kompetens eller skaffa sig ny kompetens de kan få jobb på. De förtrycks så att de inte uppfattas som anställningsbara. Arbetsförmedlingen förmedlar inga jobb. Privat arbetsförmedling är förbjudet. Försök att förverkliga egna planer avbryts med meningslösa aktiviteter. Med mera.
Då kan man fråga sig om arbetslösa som inte i praktiken kan konkurrera om de lediga jobben ändå håller nere lönerna. Det gör de ju inte. Endast de som förhandlar om lön med arbetsgivaren påverkar ju lönen. Inte de som inte anses anställningsbara.
Håller systemet då uppe lönerna? Med en flytande valuta hålls inflationen konstant. Det innebär en real löneutveckling som följer produktivitetsutvecklingen. Systemet håller alltså inte heller uppe lönerna.
Under politik
Arbetslöshetsproblematiken
Funderingar runt orsaker till arbetslösheten i Sverige.
Jag tror att vi i Sverige har en stor och ökande strukturarbetslöshet, att många människor inte har en aktuell yrkesutbildning de kan få jobb på. Jag tror att problemet löses genom möjligheter att skaffa sig nya yrkesutbildningar under livet, samt genom förbättrade möjligheter att utbilda sig till något som verkligen ger jobb.
Jag tror att vi i Sverige fortfarande har viss trögrörlighet i lönerna som gör att arbetslösheten kan öka i onödan vid tillfälligt minskad efterfrågan i en bransch. Jag tror också att olika typer av minimilöner skapar arbetslöshet hos en begränsad grupp lågutbildade eller lågpresterande.
Jag tror att vi i Sverige sannolikt har en dåligt fungerande arbetsmarknad vad gäller förmågan att matcha kompetens med lediga arbeten, beroende på att vi saknar forskning inom rekrytering och att våra utbildningar inom området därför är eländiga. Många rekryterare är dessutom outbildade och påfallande inkompetenta. Arbetsförmedlingen förmedlar en liten andel av jobben och att sälja arbetsförmedlingstjänster till privatpersoner är förbjudet.
Jag tror att vi i Sverige har en Jantelagsproblematik. De människor som har makten att bestämma vilka som skall anställas anstränger sig för att anställa personer som är tillräckligt dåliga för att aldrig kunna konkurrera med dem själva eller gå om dem i karriären, kanske skall de dessutom inte ens våga kritisera. Duktiga personer, i huvudsak definierade som människor över 40, får svårt att få jobb.
Jag tror att vi i Sverige har utbredda fördomar om psykiatriska diagnoser och vad de innebär för arbetsförmågan. Samtidigt är psykiatriska diagnoser personer fått nästan alltid kända av deras omgivning eftersom de inte hemlighålls i skolorna. Vi har en ökad mängd psykatriska diagnoser, ofta för tillstånd vi knapps vet vad det är. En stor mängd människor har luddiga psykiatriska diagnoser och jag tror de har svårt att få jobb, oftast helt i onödan.
Jag upplever att flera regeringar i Sverige har gett arbetslösa skulden för arbetslösheten eftersom de själva inte vill erkänna sitt ansvar. Denna syndabocksprocess har gjort många arga på de arbetslösa. De anses antingen vara odugliga, eller arbetsovilliga. Denna skuldbelastning gör att det är i stort sett omöjligt för dem att få jobb, oavsett kvalifikationer och förmåga. De trakasseras dessutom så mycket i samhället att de får en livssistuation som gör att de ofta snabbt bryts ner.
Jag tror att vi i Sverige på många arbetsplatser har en eländig psykosocial arbetsmiljö med fri mobbing och en dålig flexibilitet i val av arbetstid och arbetstakt som gör att många i onödan är sjukskrivna för att de inte klarar de krav som ställs.
Jag upplever också att de unga är väldigt duktiga och vältränade mobbare. En fråga jag funderar på är om detta är en bidragande orsak till den upplevda åldersdiskrimineringen. Kan de äldre, vana vid vänligt samarbete med sin omgivning, inte hävda sig när ungdomarna slår sig ihop i mobbande gäng och roar sig med att mobba ut alla över dem på statusstegen? Se Flugornas herre-experimentet och Stridsenheten.
Under politik
Mänskliga rättigheter – jämförelse mellan FNs deklaration och Europakonventionen
Jämförelse mellan FNs deklaration om mänskliga rättigheter och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Nedan följer en sammanställning av jämförelser mellan FNs deklaration om mänskliga rättigheter och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, tillsammans med information om sådant i FNs deklaration om mänskliga rättigheter som helt saknas i Europakonventionen.
Viss information som kompletterar Europakonventionen finns i tilläggsprotokoll. Se nedan. Tilläggsprotokoll som inte berör fundamentala mänskliga rättigheter har utelämnats. Dessa handlar främst om domstolen och domstolförfarandet.
- Skydd för egendom, rätt till utbildning och rätt till fria val definieras i protokoll 1.
- Skydd mot dödsstraff definieras i protokoll 6 och protokoll 13.
- Regler för utvisning, rätt till överklagande, kompensation för felaktiga domslut, rätten att inte åtalas och dömas två gånger för samma brott samt jämlikhet mellan makar definieras i protokoll 7.
- Skydd mot diskriminering definieras i protokoll 12.
De flesta rättigheter får begränsas vid krig eller nationell nödsituation enligt Europakonventionens artikel 15.
Under politik
Everyone has the right…to participate in the cultural life…(Jämförelse FN, Europarådet)
Jämförelse mellan FNs deklaration om mänskliga rättigheter och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
UN Article 27.
- Everyone has the right freely to participate in the cultural life of the community, to enjoy the arts and to share in scientific advancement and its benefits.
- Everyone has the right to the protection of the moral and material interests resulting from any scientific, literary or artistic production of which he is the author.
Artikeln har ingen motsvarighet i Europakonventionen. Konventionen kan inte åberopas vid hinder att bidra till, utnyttja och njuta av kultur och teknologiutveckling. Konventionen kan inte åberopas mot bristande upphovsrätt.
Under politik
Everyone has the right to rest and leisure…(Jämförelse FN, Europarådet)
Jämförelse mellan FNs deklaration om mänskliga rättigheter och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
UN Article 24.
Everyone has the right to rest and leisure, including reasonable limitation of working hours and periodic holidays with pay.
Denna artikel har ingen motsvarighet i Europakonventionen. Konventionen kan inte åberopas mot orimliga arbetstider.
Under politik
Everyone has the right to recognition…(Jämförelse FN, Europarådet)
Jämförelse mellan FNs deklaration om mänskliga rättigheter och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
UN Article 6.
Everyone has the right to recognition everywhere as a person before the law.
Denna artikel har ingen motsvarighet i Europakonventionen. Allas rätt att föra talan mot andra stöds alltså inte av konventionen.
Under politik
Frihet att tjäna pengar
Den som tjänar mycket pengar får i Sverige så hög skatt i relation till kostnaden för den service han erhåller att de allra flesta väljer att köpa sin egen service i ett land med lägre skatt. Med en verklig marginalskatt på uppåt 70% blir de i praktiken landsförvisade.
Frågan är ju vad vi andra tjänar på att de mest duktiga och framgångsrika inte kan bo kvar. Om de bodde kvar skulle de ju bidra med stora skattepengar, samtidigt som de skulle skapa arbeten i Sverige och dra investeringar hit. Se Michael Porter: The Competitive Advantage of Nations.
Jag menar att vi bör anpassa vårt skattesystem så att det blir möjligt att vara rik och tjäna mycket pengar i Sverige. Ingen skall tvingas i landsflykt. Mitt förslag är ett skattesystem byggt på att var och en skall betala sina egna kostnader, sin del av gemensamma nyttigheter samt en rimlig omfördelningsskatt för att hjälpa dem som annars inte skulle klara sig bra.
Som ett första steg skulle inkomstskatten kunna förändras så att marginalskatten för höga inkomster blir väldigt låg. Kapitalskatter vid höga kapitalinkomster borde vara noll. Inkomst- och kapitalskatter mätta i kronor ökar med högre inkomster, men mätta i procent minskar de och går mot 0% vid riktigt höga inkomster.
Under politik
Valutakrisen 1992 – kuriosa
Några artiklar jag skrev före, under och efter valutakrisen 1992.
Under politik
Politik för full sysselsättning
Förslag till politik för full sysselsättning att inkludera i Piratpartiets valmanifest. Läs mer
Under politik
Arbetslös på grund av Jante
Exempel på människor som kan gå arbetslösa i Sverige, och där det är svårt att se någon annan anledning än att de har svårt att få anställning för att de är duktiga.
- Ung söt tjej som doktorerat i statsvetenskap. Begår självmord efter 5 års arbetslöshet.
- Kvinna runt 40. civ.ek. Direktör i multinationellt företag med ansvar för marknadskommunikation i hela världen. Långtidsarbetslös.
- Konstruktionschef mekanik för några av våra viktigaste industriprodukter. Långtidsarbetslös. Praktiserar som elevassistent på en skola.
- Lobbyist i Bryssel för stort multinationellt teknikföretag.
- Projektledare med lång erfarenhet från stort datakonsultbolag. Nu lågavlönat datajobb inom försvaret.
- Stjärnsäljare på Ericsson. Nu långtidsarbetslös.
- Försäljningschef på IBM. Nu på lågavlönat VD-jobb.
- Kontoansvarig för storkunder på IBM.
- Datasäkerhetsansvarig på större företag. Långtidsarbetslös.
- EU-lobbyist för Ericsson i Bryssel.
- Telekomanalytiker, civ.ing. civ.ek. Långtidsarbetslös.
- Teknisk doktor inom datasystemutveckling. Industriforskare.
- Ytterligare en teknisk doktor inom datasystemutveckling.
- Systemutvecklare som skrivit ett datasystem och sålt till alla stora flygbolag i världen.
- Ung teknisk doktor på plastteknik. Nu grundskollärare.
- Teknologie lic. i kemi. Expert på farliga transporter. Nu sedan 4 år konsult i norsk oljeindustri.
- Ytterligare en ung doktor i kemi. Nu säljare på småföretag.
- Direktör på storföretag med ansvar för datainköp.
- Ung man, civ.ing data KTH. Tekniskt och administrativt ansvar på operativ nivå i stort telekomföretag. Nu grundskollärare.
- Civ.ing. M, VD på mindre teknikföretag. 7 års arbetslöshet.
- Expert på smalt område inom elektronikkonstruktion. Har nu varit konsult på Ericsson i 2 år.
- Erfaren elektronikkonstruktör.
- Avdelningschef mekanisk konstruktion (30 man) från Ericsson, runt 40.
Detta är bara några exempel av en mängd duktiga och välutbildade arbetslösa jag träffat. Kortfattat är min slutsats att duktiga får inte anställning. Många når kompetensglastaket när de är runt 40 och har fått lång erfarenhet av något. Vissa är helt enkelt för duktiga från början. För högre tjänster tillåts något högre kompetens och därmed längre erfarenhet.
Den som är för duktig för att få anställning kan ibland få konsultuppdrag. De konkurrerar dock med företag, och klarar i allmänhet bara den konkurrensen i högkonjunktur. I lågkonjunktur är de arbetslösa igen. Företagen de konkurrerar med kan ha tekniskt hög kompetens och ha doktorer och erfarna anställda, men anställer bara unga oerfarna, men kanske välutbildade personer. Duktiga erfarna personer får alltså inte jobb där.
En lösning kan vara att hitta en marknadsnisch där man kan konkurrera med ett eget företag, men samhället ställer upp stora hinder för detta.
Många människor upprätthåller sin trygghet genom att försöka inbilla sig att onda saker bara händer dåliga människor. Att de själva är goda och att inget ont därför kan hända dem.
Min syn är att onda saker även händer goda människor. Onda saker kan hända även Dig. Jag är övertygad om att det i de flesta fall inte är något fel på de människor jag nämnt. De har gjort ett suveränt jobb och om de får en ny anställning gör de ett suveränt jobb igen. Problemet är att de vinner över sin omgivning och passerar dem i karriären. Därför vill omgivningen knuffa ut dem eller undvika att släppa in dem. De får inte jobb därför att de är bättre på något sätt än någon i gruppen som bestämmer om anställningen och denne eller dessa försöker hindra att någon går om dem i kampen om högre status och bättre tjänster.
Sökord: akademikerarbetslöshet högutbildade erfarna kunniga stora kunskaper stora färdigheter hög kompetens Jantelagen Aksel Sandemose En flykting korsar sitt spår konkurrens mobba mobbing utstött utstötning utstötningsmekanismer utanförskap gruppsykologi gruppdynamik
Under politik
Status Quo Management
Status quo management kanske oftast används för att beteckna ett noll-alternativ i beslutsfattande, där man inte gör något, eller för att beteckna ledarskap som hindrar all förändring. I den här artikeln vill jag ställa ett ledarskap bestående i ständiga små förändringar mot ett ledarskap som bygger på en vision av en större förändring, vilken sedan mycket väl kan genomföras i små steg. Läs mer
Under politik
Låt bankerna tjäna pengar
Mail från mig 2009-02-01 till Finansminister Anders Borg på finansdepartementet:
”Jag tror Ni bör låta bankerna tjäna pengar i detta läge, för att därmed sända en ekonomisk signal som leder till att de återfinansieras. Med normal soliditet kan de även ha normal utlåningsvolym. Ni behöver därmed endast täcka en mindre del av deras förluster. Ni behöver inte heller tillföra lika mycket likviditet, eftersom bankerna skapar den via acceleratoreffekten.”
Detta är kanske svårförståeligt för någon som inte läst nationalekonomi, så jag försöker förklara. Läs mer
Under politik
Frihet att låna
Före 1990 fick man alltid låna pengar om man hade tillräcklig säkerhet. Om man inte hade det gick man till någon som var rik och om han gick i borgen för lånet fick man låna. Läs mer
Under politik
Kamrat 4% arbetslöshet
Min uppfattning är ju att vi i Sverige sedan 1990 har en jättehög arbetslöshet. Jag är ju förvånad över att alla regeringar säger att de skall göra något åt den och att sedan ingen gör något. Varför är det så viktigt att de i utanförskap skall hindras att studera och hindras att praktisera på ett riktigt jobb, så att de sedan kan få en liknande tjänst ? Läs mer
Under politik
Politik för en ny tid
Stora omvärldsförändringar gör stora och genomgripande samhällsförändringar nödvändiga. Några stora omvärldsförändringar nämns och förändringar av utbildningssystem och arbetsmarknad föreslås. Se bifogade dokument.
Under politik
Byta yrke under livet
Det har länge varit svårt att byta yrke under livet i Sverige.
Den som inte har arbete längre blir hindrad av systemet för arbetslöshetsförsäkringen att praktisera och studera. Läs mer
Under politik
Erling Hellenäs svenska blog 