Kompetensglastaket

Det finns ett implicit krav vid alla anställningar, nämligen att den som anställs skall vara mindre duktig än alla som bestämmer om anställningen. Detta skapar en sorts kompetenstak, över vilket det är väldigt svårt att få jobb.

Jag tycker det verkar som om vi har en diskriminering av duktiga människor på arbetsmarknaden. Jag har träffat en massa människor som har helt sagolika kvalifikationer och som inte kan få jobb och därmed ofta inte kan försörja sig. Unga mindre kvalificerade får jobben i stället. Ofta behöver dessa internutbildning, ibland lång sådan, för att klara dem. Jag har varit på flera arbetsplatser där de anställda oftast inte klarat jobbet. De flesta har i praktiken varit på kontinuerlig internutbildning. Om man behöver få något signifikant jobb gjort måste man ta in en konsult.

Min förklaring till detta är att vi implicit har krav på att man skall vara mindre kompetent och mindre smart än chefen och alla som kan påverka anställningen. Detta eftersom dessa oftast strävar uppåt i hierarkin själva och aldrig vill anställa någon som kan gå om dem. Längst ner i en stor hierarki blir då kraven på låg kompetens väldigt stora och man kan inte anställa någon som ens kan göra jobbet.

Troligtvis har läget förvärrats av att många företag är fondägda. Alla som  bestämmer är anställda och ägarintressena har svårt att slå igenom. Det har även förvärrats av att kompetensreglerna vid offentliga tjänstetillsättningar inte tillämpas, dvs den mest kompetente får i praktiken långt ifrån alltid jobbet.

Praktiskt sett resulterar det huvudsakligen i en åldersgräns, lite olika för olika branscher och yrken, över vilken det blir väldigt svårt att få jobb.

Det går att arbeta som konsult efter detta, för dem som har en tydlig tjänst de kan sälja på konsultmarknaden. Detta beror på  att det är lättare att bli av med en konsult, så chefen behöver inte vara rädd för hans makt. Implicit finns ett begrepp, konsultmässighet, som innebär att konsulten bara skall sitta på sin kammare och göra sitt jobb. Han skall inte lägga sig i interna politiska frågor och inte skapa interna allianser. Bryter konsulten mot konsultmässigheten avslutas kontraktet. På detta sätt skapar chefen en möjlighet att ta in lite duktigare människor utan att hans egen makt är hotad.

Jag tycker att man bör utreda hur arbetsmarknaden fungerar i detta avseende. Detta bör ske i tvärvetenskapliga projekt med både kvantitativ och kvalitativ metodik.

Resultaten bör offentliga organisationer använda. De bör användas när staten utövar ägarintressen. De bör påverka utbildningen för olika roller på arbetsmarknaden. Önskvärt är att även ledningen i företag kunde påverkas. Jag är övertygad om att mer kvalificerade och välutbildade chefer i svenska företag skulle leda till betydligt högre BNP och därmed högre löner till oss alla.

Sökord: diskriminera trycka ned hindra duktiga skickliga välutbildade kompetenta kompetens kunskaper färdigheter begåvning erfarenhet utbildning kurs praktik examensarbete handledning improduktiv makt maktkamp personliga maktsträvanden hungrig konkurrens konkurrera mobb mobba mobbning forska forskning forskningsstyrning kvalitativ forskning positivism kvantitativ forskning statistik tvärvetenskap arbetsmarknad personal personaladministration personaladministratör rekrytering rekryterare rekrytera anställa anställning anställd avsked uppsägning las lagen om anställningsskydd mbl medbestämmandelagen chefer underställda

Annonser

4 kommentarer

Filed under politik

4 responses to “Kompetensglastaket

  1. MacDanne

    Det är nog inte bara så att cheferna vill att man kan mindre. Ett stort problem med de som har lång erfarenhet är att de är vana att göra saker på ett visst sätt, vilket kanske inte är det företaget behöver. Många gånger är det bättre att ta in en yngre person, som är mer formbar. Det är ju svårt att lära gamla hundar sitta.

    IT-branschen är ett bra exempel. Om någon har en bra utbildning, men som är något år gammal, så har de gamla kunskaper i en bransch som hela tiden förändras. Det jag lärde mig om datorer för ett par år sedan är nästan helt värdelös kunskap idag. Jag har mer än 25 års erfarenhet av datorer och IT, men om jag har inte har koll på det som är dagsaktuellt i branschen, så är det inte värt ett dugg för ett företag.

    Det blir lite som för mediabranschen. För många år sedan fanns det typografer. Sedan kom desktop publishing. Även om typograferna hade mycket kunskaper om olika typsnitt och så, så var de inte användbara på företagen, som ju behövde någon som kunde hantera en dator.

    Samma sak idag. De som gått högskoleutbildningar har säkerligen fått lära sig en del om bloggande, men nu finns ju Twitter och en massa andra tjänster, som de färdigutbildade inte kan. Antingen får man lära om dem, eller så tar man in en som man kan lära upp. Ofta är det senare enklare, för de har inte så förutfattade meningar. De äldre och välutbildade har ju fått lära sig en massa, och vill dra nytta av den kunskapen, och kan lätt bli lite motsträviga mot de nya teknikerna.

    • erlinghellenas

      Om en chef framställer unga som formbara och äldre som icke formbara, så skulle jag utmana honom med psykologisk vetenskap, som säger att det bara finns ett visst svagt statistiskt samband, och att människor i kvalificerat kunskapsarbete blir mer formbara med åren. Erfarna människor vet förstås ofta bättre än en ung oerfaren chef och då är det förstås chefen som bör lära sig och förändras. Här har chefer i allmänhet ett problem, det är min erfarenhet.
      Jag har väl svårt att se den enorma utvecklingstakten. Snarare upplever jag att det är väldigt mycket som är sig likt i evig tid. Det är bara för rekryteringskonsulter och chefer som inte vet att olika treställiga förkortningar betecknar nästan exakt samma sak som förändringstakten förefaller enorm, som jag ser det.
      Enligt min erfarenhet är unga en form av oprövade kort och kan vara allt annat än lätta att lära upp. Det krävs också ofta att man sitter med dem en massa tid. Vad gäller äldre verkar det väl som om de normalt kan lära sig saker ganska självständigt. De kanske behöver en kurs och tillgång till någon som är duktig och som kan svara på frågor. Att de inte alls skulle ha nytta av tidigare erfarenheter ser jag inte som troligt. De flesta programmeringsspråk är till exempel till förvillelse lika.
      Det finns ofta en färdighetskomponent. Man måste vara i en viss miljö någon tid innan man blir snabb.
      Att de unga kan alla nya saker och att de är formbara ser jag som vanföreställningar som unga chefer skapar för att kunna undvika att anställa duktiga människor. Observera också att det kan finnas stora privata intressen av att få in sina barn på en tjänst, vilket kan rendera chefer stora gentjänster.
      Jag tror kompetensglastaket finns i alla branscher, även sådana som inte förändras så mycket.

  2. Pingback: Post om Jante « Erling Hellenäs svenska blog

  3. Intressant

    Jag tror det mer handlar om döden. Alla är rädda för döden och ingen vill påmind om den. En äldre personer påminner om döden. Alltså anställs den inte. Mycket charmigare med någon ung som påminner om ungdomen – långt från döden, som ingen vill bli påmind om dagligen och stundligen. I synnerhet inte enväldiga chefer. Jag tror jag upptäckte det när jag var kring 30. Då hade jag just avslutat en av mina många utbildningar. Men tänkbara chefer i närområdet anställde enbart unga tjejer, trots att de var mycket mindre kunniga än jag. Då tror jag att jag började förstå hur det hela hänger ihop.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s