De två stora maktgrupperna i svensk politik, politikerna och facket, vill båda hålla uppe arbetslösheten, men av diametralt motsatta skäl. Ingen av grupperna når sitt mål genom den höga arbetslösheten.
Den officiella sanningen är att alla partier vill sänka arbetslösheten. Ändå gör inget parti något för att sänka arbetslösheten. När man pressar politikerna kommer sanningen fram – de anser att arbetslösheten behövs för att hålla nere lönerna och därmed inflationen. Men fackföreningarna, varför agerar inte de kraftfullt för sina arbetslösa medlemmar? Jo, fackföreningarna vill minska tillgången på arbetskraft för att hålla uppe lönerna. Vi har alltså två politiskt starka grupper som egentligen båda vill hålla uppe arbetslösheten och som båda säger att de vill sänka den. Det lustiga är ju nu att dessa grupper har diametralt motsatta mål med att upprätthålla en hög arbetslöshet. Politikerna vill hålla nere lönerna, fackföreningarna vill hålla dem uppe. Är samma arbetslöshet effektiv både för att hålla nere lönerna och för att hålla dem uppe ? Håller arbetslösheten uppe lönerna, håller den dem nere, eller påverkar den kanske inte ens lönerna?
Metoden för att hålla arbetslösheten uppe är ju den metod som historiskt skapades för att hålla uppe kollektivavtalen. Arbetslösa medlemmar skulle hindras att utbjuda sitt arbete under kollektivavtalen genom att erbjudas en solidarisk ersättning. Metoden har sedan utvecklats till att man hindrar arbetslösa att ta jobb under kollektivavtalen utan att ge dem solidarisk ersättning. Den går alltså ut på att hindra arbetslösa att få jobb. De skall låsas in i arbetslöshet. Historiskt fanns det sedan en metod att via arbetsmarknadsutbildning och aktiv arbetsförmedling successivt släppa ut dem när arbetslösheten sjönk. Denna metod har avskaffats.
Hindren består i förbud för att studera, praktisera och starta eget. De skall inte kunna upprätthålla sin kompetens eller skaffa sig ny kompetens de kan få jobb på. De förtrycks så att de inte uppfattas som anställningsbara. Arbetsförmedlingen förmedlar inga jobb. Privat arbetsförmedling är förbjudet. Försök att förverkliga egna planer avbryts med meningslösa aktiviteter. Med mera.
Då kan man fråga sig om arbetslösa som inte i praktiken kan konkurrera om de lediga jobben ändå håller nere lönerna. Det gör de ju inte. Endast de som förhandlar om lön med arbetsgivaren påverkar ju lönen. Inte de som inte anses anställningsbara.
Håller systemet då uppe lönerna? Med en flytande valuta hålls inflationen konstant. Det innebär en real löneutveckling som följer produktivitetsutvecklingen. Systemet håller alltså inte heller uppe lönerna.
